Etikettarkiv: danmark

Sista söndagen i maj 2019.

En kristallklar 11-gradig morron hälsade mej välkommen upp. Fiffig som jag är lät jag värmefläkten stå på i natt så det var 18 i förtältet. Inte ett moln som skymde solen. Inte en kotte på parkeringen men vid 8 drällde det in bilar på rad.

Det blev mycket folk å de i annexen släpade sej till frukosten i restaurangen där pigga Johanna huserade. Toabesök, frukost å sen ut med kameran.

Hittade en ny bekantskap, en sparvhök.

Satt vid udden på hål 16 å glodde på Köla kyrka 3 km bort när Sture ringde. Han hade jobbat 12 timmar i går, var utsliten men tänkte komma ut en sväng så småningom.

Känner mej mycket nöjd med årets maskrosodling runt husvagnen. Sture kommer å bjuder på kaffe & wienerbröd. Spelare som varvade valde annan dryck. Såg golf från Danmark innan en ryggsträckare. Ut igen med kameran. Många maskrosor har redan blommat klart.

Plockade rangen när det kom en kort regnskur. Har fortsatt att skvätta.

 

Fiasko!

Det är fredag, det är golftävling, det regnar. 4 hade föranmält sej, 6 hade kommit. Svante å jag tänkte inte spela i regn men Svante var sugen på en krämbulle. Ove var spelsugen liksom Jörgen, Kent å Hasse velade. Vi bestämde stryka tävlingen men de som ville kunde spela ändå. Jag åberopade röstningen till EU-valet.

In på Lidl för att panta/handla innan jag åkte hem å samtalade med mina grönsaker. Den mest vissna var den bit av purjolöken som låg i kylen. Ner till Biblioteket för att rösta.

Var där före 11 men att rösta gick ju inte, de ansvariga kom inte före 12. Du får vänta sa Marianne. Såg utställningen av fina akvareller sen tog lusten att vänta slut så det blev pannkakor på Biltema i stället i sällskap med folk från Kavelbron. Det fortsatte regna på ”hemvägen”.

Det fanns en del vatten på tältet men det blev mycket bättre sen det blev sträckt.

Har sett golf från Danmark, pratat med Edvards, pratat med Sture, pratat med Putte, betalat räkningar, sett Let´s Dance där ljud å bild hade sitt eget race som inte stämde överens.

Andra gången med stövlar i år.

Det hade snöat under natten. Det fortsatte snöa innan vi kom ut på morronpromenaden. Totalt ensamma men nån löptik hade passerat innan det blev översnöat.

Såg Charlotte Kalla vinna norska mästerskapen i Toblach innan vi åkte ut en sväng. Inge vidare väglag på nya vägen vid LBC.

Här går ju lastbilarna från Danmark med väggelement till Biltemabygget så det var någorlunda tillklämt men nån snöröjning förekom inte, inte på 61:an heller. När vi kom till rondellen blev det stopp. Vet aldrig att det tidigare varit blixtlåskörning där.

Har aldrig tidigare sett så många bilar vid alla Centren som idag. Fanns bilar överallt å de som kom från norr tvingade sej in fast det inte fanns nån parkering. Vid Balkanboden var det kaos när de lastade av elementen vid Biltemabygget så de måste parkera vid handelsträdgården. Att pulsa i snön med en överlastad kundvagn kunde inte vara kul.

 

Fnurra på tråden.

Fnurran gäller inte något  romansobjekt utan mitt nuvarande förhållande till husfolket. Jag är lätt irriterad, eller för att tala klarspråk, skitförbannad.

Bara detta att husse hämtar ficklampan, beordrar mej att ställa mej mot väggen o sen lyser i mitt öra. Trodde han skulle se på svampodlingen men han muttrar något om att det var besynnerligt att inte ljuset  gick rakt igenom. Han hade förväntat sej att se ljusstrålen på väggen, dumgubben. Orsaken till förfarandet är troligen att jag tömde tarmen nere på Storgatan. Han ansåg väl att jag borde väntat tills vi kom till något lämpligare ställe. Blir man akut nödig så får det bli den plats det blir, punkt och slut.

Vi hade ”halvbrorsan” med gli hemma under helgen. Han hade också samma problem som jag. När matte fyllt badbassängen dröjde det bara minuten innan det flöt omkring föroreningar i vattnet. Då var det ingen som lyste i öronen på honom! Snacka om riktad diskriminering.

Samma visa varje gång vi badar tillsammans, jag och husse. Han blir förbannad när jag försöker hålla honom över vattenytan. Titt som tätt försvinner han under ytan och jag tror, av naturliga skäl, att han drunknar så jag försöker ge en hjälpande tass men får bara skit för det. Detta att bli missförstådd varenda gång håller på att ge mej gråa hår i förtid. Otack är världens lön när man försöker hålla ordning flockledaren.

 

Har dom något berättigande?

Har ni haft problem med fästingar i år? Inte jag heller! Har försökt locka fram dem, men förgäves. Det kan vara så att de inte gillar mej eller att någon ut bekantskapskretsen har spritt illvilliga rykten.

De kan inte ha så kul här i livet. Sitta på ett grässtrå, blind och hjälplös, kan inte göra någon upprymd. Bara denna evinnerliga väntan att det ska komma något ätbart förbi måste vara psykiskt påfrestande. Det sociala livet måste också bli lidande, då de mej veterligt, inte har så stor beundrarkrets.

Samma problem har ett annat djur men då är det inte längre i livet. En kväll kände jag den omisskännliga doften i näsborrarna. Något som inte klarat av rötmånaden utan ligger och ruttnar, stinker rent för jävligt. Fast det bar mej emot måste jag undersöka fenomenet. Underligt nog hördes röster från det håll stanken kom. Tänkte det var obduktion men rösterna lät för uppsluppna. Doften började blandas med ett stänk av lakrits ju närmare jag kom

Under stort glam sitter ett gäng människor inne i en syrenberså och petar i likresterna. Tänkte först att de sniffat eter men lakritssmaken var övervägande. Då kastade någon ner en likdel mot mej men med ett nödrop hann jag kasta mej undan utan att träffas.

-Varsågod, ta en surströmming, erbjöd värden. Att någon människa kunde äta denna vedervärdiga anrättning är för mej obegripligt.