Att ha en längtan.

Det var nån minusgrad å solen hade inte vaknat före mej i morse. Den vaknade lite senare. De visade Norska mästerskapen från VM på tv. Vi får väl vara nöjda med platser strax under nummer 10, vi är inte bättre. Det blev kaffe på Biltema idag också men den känns inte som tidigare när alla sitter ensamma. Det kom in 2 par, troligen gifta som hämtade varsin extra stol å satte sej men det skulle de inte gjort. De blev splittrade av en anställd som påpekade att om det blev kontroll måste de stänga. Det är inte bara Norge som har obegripliga regler.

Kände en otrolig längtan att träffa nån likasinnad så jag åkte till dotter Ingemarie i Gunnarskog.

Hon hade bakat frallor så medan hon gjorde iordning fika satte jag mej på terrassen å blev renslickad av hundarna. Problemet är att båda ska göra det samtidigt så det blir mycket hund på samma gång.

Nu är det damstafett i morron så då blir inget gjort å jag som tänkte klippa naglarna.

En gråtrist söndag.

Det blev en sen kväll igår. Det blir lika sent ikväll men morronen blev ändå tidig. Skulle behöva större blåsa. Det finns reservdelar för de flesta organ men blåsor å hjärnor har de ännu inte börjat byta. Synd, skulle behöva båda delar.

Det hade tydligen varit nån minusgrad men när jag gick upp fans det ingen grad kvar. Grått å trist väder under Brandys promenad, så fortsatte det hela dagen. Tristessen blev enerverande så vi tog kameraväskan å åkte ut. Inte så lockande att fota när det mesta blir svart/vitt. Men några bilder blev det å bilen blev skitig igen.

 

Bränslemätaren varnade för tom tank uppe i Gunnarskog så jag måsten tanka. Verkade inte vara så mycket folk på Centret så ett besök på Maxi var av nöden. Där kom Bullen å Nicke så det blev lite prat under kaffesörplingen annars var det mycket lugnt.

Det blev en kycklinggryta av den filé som legat i frysen sen i höstas. Det blev nästan brottning för Brandy tyckte nog det luktade gott. Kände behov av en tupplur med det kom Superstars 2018 i mellan. Sen Mästarnas Mästare samtidigt som golfen började så vi fick improvisera lite.

Märkte att det börjat regna när Brandy kom in. Hoppas det öser ner i natt så det regnat klart när jag vaknar.

Lite mildare men mera vinter.

”Bara” – 5 i morse så Brandy stannade ute tills vi skulle promenera. Det utbröt ett mindre slagsmål utanför fönstret. Ett gäng kajor, 1 skata + 1 bråka bråkade om en frusen talgboll som nån tappat på gräsmattan. Märkligt att den ensamma skatan kunder hålla 15-talet antagonister på avstånd.

På Bytjärnet hade isen lagt sej men som tur var provade inte Brandy hållfastheten. Kollade om Gunnar ankrat upp på Maxi men det hade han inte. Hittade däremot en prisvärd skinka. Gjorde ett snabbt överslag hur många jag hinner käka före jul. 5 veckor kvar då borde man kunna knapra i sej 3 så jag investerade i en 2-kilos.

Det fanns 3 sorter att välja mellan, kostade 39, 49 å 69 spänn kilot. Den för 49 passade i storlek. Brandy hann få ner hela huvudet i kassen medan jag la ner det jag inte skulle ha med längre in i lägenheten. Han kände väl lukten tvärs igenom plasten. Skyndade griljera den innan den blev uppäten.

Sen började fajten om vem som skulle få första skivan. Vi enades om att årets utgåva smakade utmärkt. Blev så trött så det måste bli en ryggsträckare.

Den kyliga dagen övergår i kväll när vi styr kosan mot Maxikaféet. Nu fanns den levande bankomaten på plats så jag kunde göra mej skuldfri. Charlie var hes så ingen hörde vad han sa, Nicke hade svetsat Toyota, Ola hade skickat paket.  En av kvällens ämne blev ju den dödsdömda vita älgen i Gunnarskog.  Efter votering enades vi om att älgen måste känna sej lika jagad som Martin Timell. Gunnar försvann i riktning Folkets Hus för Rotatymöte i samband med musikcafé. Jag å Brandy till skogen för kvällskissen innan vi åter kastade oss över skinkan. Nu fotboll.

 

Prick 2,5 mil…

är det till Gunnarskogs kyrka. Mitt knä var inte samarbetsvilligt men med hjälp av högerhanden som höll upp knäskålen kom jag dit i tid till namnvigningsriten. Samma kyrkoherde som vigt min dotter, vigt min dotterdotter, konfirmerat de flesta av barnbarnen, still going strong.

 

Vilka otroliga barnbarnsbarn, ingen sa ett knyst. Jossan kollade att vattnet hamnade i dopfundet sen hon hjälpt till att hälla i. Emelie såg bara förvånad ut då hon fick vatten på den ännu sparsamma hårväxten. Vid kaffet efteråt hördes heller inte ett knyst. Vågade inte fråga Linda vad de gett henne som är så lugn.

Jenni hade som vanligt varit kreativ å totat till de mest fantastiska tårtor. Liv hjälpte mej att få fart på mejlprogrammet på nallen. Fick krama x-hustrun (alltid lika trevligt) en bra dag. Nu ska jag snart ut med Edvards på en golfrunda.